Sally Rooney: Normal People / Normala människor
Connell och Marianne har en komplicerad kärleksrelation under gymnasiet och universitetet. Deras roller och maktförhållande skiftar i takt med att de navigerar klass och identitet.
Sally Rooney: Normal People. (2018).
📕288 sidor. 🎧 8h 11 minuter.
Faber Faber.
Svensk utgåva: Normala människor (2020). Översättare: Klara Lindell.
📕 332 sidor. 🎧 12h h
Albert Bonniers Förlag.
Allt prat om Rooney i samband med hennes nya roman Intermezzo gjorde mig nyfiken, men var ska man börja? Jag orkar absolut inte lägga 16 timmar på ljudboken så jag valde hennes andra roman, 8 timmar lång, och lyssnade (som oftast) på 1.2x hastighet.
Jag skulle vilja påstå att det som gör Sally Rooneys till ett litterärt fenomen inte bara handlar om hur karaktärerna hanterar livet, psykiska problem, samtalen om kommunism eller hur ofta de når klimax när de har sex (samtidigt!), utan om hur alla hennes romaner är fyllda av skarpa iakttagelser om hur man hanterar livet. ”Alla går alltid igenom något, eller hur? Det är livet, i grund och botten. Det är bara mer och mer saker att gå igenom”, som Rooney uttryckte det i sin debutroman Conversations with Friends (2017).
Hennes andra roman, Normal People (2018), handlar om den komplexa vänskapen och relationen mellan två tonåringar från olika samhällsklasser, den fattige Connell och den rika Marianne, och utspelar sig under den irländska ekonomiska nedgången efter 2008, från 2011 till 2015. Redan från början får vi veta att det finns en stark intensitet mellan dem och att Connell känner att ”vara ensam med henne är som att öppna en dörr från det normala livet och sedan stänga den bakom sig”. Samtidigt är de båda unga och oerfarna. Conell kände att han önskade att han visste hur andra människor levde sina privatliv för att till exempel kopiera en relaterbar känsla. I en passage säger Marianne: ”Jag vet inte vad det är för fel på mig [...]. Jag vet inte varför jag inte kan vara som normala människor”, en annan igenkänd tanke.
De två vävs in och ut ur varandras liv under sina universitetsår och utvecklar ett intensivt band som avslöjar deras trauman och osäkerhet på ett så begripligt sätt att romanen blev en bästsäljare och en referens i den offentliga debatten. ”Det är Mariannes fel att vi inte kan få en regering att tillfredsställa Normal People”, löd rubriken på ett debattinlägg i Irish Independent.
Det är en bok att relatera till, även om man aldrig upplevt något liknande. Och kanske är det just detta som gör Rooneys böcker till vad de är? Hursomhelst, den här rekommenderas varmt.
Skaffa boken
Låna boken på närmaste bibliotek eller stöta din din lokala bokhandel genom att köpa den där. Boken finns även på Bokbörsen, Adlibris och Bokus och på alla andra ställen där du köper böcker.
Diskussionsfrågor
Här är fem diskussionsfrågor för en bokklubb som läst “Normal people” / “Normala människor”.
Relationens komplexitet: Centralt i romanen är det komplicerade och återkommande förhållandet mellan Connell och Marianne, som sträcker sig över flera år. Vad tror ni är anledningen till att de fortsätter att dras till varandra trots sina olikheter, missförstånd och de svårigheter de möter?
Klass och social status: Boken belyser tydligt skillnaderna i social bakgrund mellan Connell (arbetarklass, populär) och Marianne (överklass, utfryst). Hur påverkar dessa klasskillnader deras relation, självkänsla och de val de gör under bokens gång?
Kommunikation och missförstånd: Mycket av dramatiken i boken uppstår på grund av karaktärernas oförmåga att kommunicera öppet om sina känslor och behov. Varför har de så svårt att prata med varandra, och hur bidrar dessa missförstånd till berättelsens utveckling?
Psykisk hälsa och trauma: Både Connell och Marianne kämpar med psykisk ohälsa, ångest och olika trauman (t.ex. Mariannes familjesituation och Connells depression). Hur skildrar Rooney psykisk ohälsa, och hur påverkar karaktärernas inre strider deras förmåga att upprätthålla en sund relation?
Titeln “Normal People”: Vad tror ni titeln “Normala människor” syftar på? Är Connell och Marianne “normala”, och vad är egentligen en “normal” relation i dagens samhälle, enligt boken?