Februari - Annie Ernaux: Sinnenas tid
En kvinna skildrar sin totala besatthet av en gift man, där väntan blir hela hennes liv i en klinisk analys av passionens makt och pris.
Varje månad tipsar jag om en bok jag varmt kan rekommendera och som samtidigt passar att läsa i din bokklubb. Du får samtidigt förslag på diskussionsfrågor som väcker engagemang och leder till givande samtal efteråt. Det här är månadens bok, februari 2026.
Annie Ernaux: Sinnenas tid (1993)
📕67 sidor. 🎧 1h 17 minuter.
Norstedts
Vad var det nu akademien skrev i sin nominering när Annie Ernaux fick Nobelpriset i litteratur 2022? ”För det mod och den kliniska skärpa varmed hon avtäcker det personliga minnets rötter, främlingskap och kollektiva ramar.”
Det låter smalt, rentav krångligt. Men den tunna volym Annie Ernaux åstadkommit i ”Sinnenas tid” (67 sidor!) är allt annat än det. Tvärtom är det allmängiltigheten i hennes beskrivningar som jag reagerar på.
Jag är förstås inte en medelålders frånskild fransk kvinna som tagit sig en ung älskare - ändå är varje känsla hon tecknar klart och fullt igenkännlig för mig. Längtan, åtrån, tristessen, självupptagenheten! Hur gör hon ens? Det är utelämnande och naket utan att kännas så, fritt från självömkan trots självömkande, klarsynt och nostalgiskt på samma gång, helt frilagt från önskan om läsarens sympati. Det känns som att det är skrivet rakt upp och ner, vilket brukar vara tecken på det motsatta.
Kanske är det första gången som jag läser en nobelpristagare och efteråt helt förstår motiveringen? För det mod och den kliniska skärpa varmed hon avtäcker det personliga minnets rötter, främlingskap och kollektiva ramar. Sannerligen är det exakt det Ernaux gör. Rekommenderas varmt.
Skaffa boken
Låna boken på närmaste bibliotek eller stötta din lokala bokhandel genom att köpa den där. Boken finns även på Bokbörsen, Adlibris och Bokus och på alla andra ställen där du köper böcker.
Diskussionsfrågor
Här är fem diskussionsfrågor för en bokklubb som läst “Sinnenas tid”, en av Annie Ernaux mest nakna skildringar av besatthet. Här är fem frågor som kan få i gång samtalet:
Gränsen mellan passion och besatthet I boken beskriver berättaren hur hennes hela tillvaro kretsar kring väntan på mannen “A”. Var går gränsen mellan en sund passion och en destruktiv besatthet? Upplever ni att hon förlorar sig själv, eller är denna totala hängivelse en form av frihet?
Berättarens objektivitet Ernaux skriver ofta med en “klinisk” eller “torr” blick på sina egna känslor. Hur påverkar det er läsupplevelse att hon beskriver sin glödande passion så sakligt? Gör det boken mer eller mindre intim för er?
Maktbalansen i relationen Relationen präglas av väntan och asymmetri. Han kommer och går som han vill, medan hon anpassar hela sitt liv efter hans schema. Är detta ett uttryck för en ojämlik könsstruktur, eller handlar det snarare om individens val att låta sig uppslukas?
Skam och klass Ernaux återkommer ofta till klassresan i sitt författarskap. I ”Sinnenas tid” nämner hon hur hon ser på populärkultur och lyxvaror genom mannens ögon. På vilket sätt spelar klass och social status roll för hur hon ser på sig själv i relation till “A”?
Skrivandet som bearbetning Boken avslutas med reflektioner kring själva skrivprocessen och att göra passionen till litteratur. Vad händer med en upplevelse när man dokumenterar den så noggrant? Blir boken ett sätt för henne att ta makten över historien, eller är det bara ett sätt att förlänga besattheten?
Ett litet tips: Om ni vill fördjupa samtalet kan ni jämföra ”Sinnenas tid” med hennes senare bok ”Den unga mannen”, som på sätt och vis speglar samma teman men från ett annat perspektiv senare i livet.
Fler boktips
Vill du att jag ger dig fler förslag på böcker som passar för bokklubben? Besök persboktips.se