MĂ„nadens bok: đ Torrey Peters: Detransition, baby
Tre huvudpersoners komplicerade relationer och förhÄllande till förÀldraskap, könsidentitet och val.
Varje mÄnad tipsar jag om en bok jag kan rekommendera varmt och som dessutom gör sig bra att lÀsa i din bokklubb. Samtidigt fÄr du Àven förslag pÄ diskussionsfrÄgor som skapar engagemang och givande samtal efterÄt.
Det hÀr Àr december mÄnads bok. Trevlig lÀsning!
Torrey Peters: Detransition, Baby
đ350 sidor. đ§ 12h 31 minuter.
Random House
Svensk utgĂ„va: Detransition, baby. Ăversatt av Julia Gillberg
đ 350 sidor.
Albert Bonniers förlag.
Det hÀr Àr en roman om övergÄngar. FrÄn tvÄsamhet till ensamhet. FrÄn att vara man till att vara kvinna. FrÄn singel till par. FrÄn sjÀlvstÀndig till beroende. FrÄn att bÀra ett liv till att abortera det. Ett befruktningstillfÀlle utgör romanens nav och vi kastas fram och tillbaka i tiden, nÀrmare och lÀngre ifrÄn detta ögonblick. Som du förstÄr undviker Torrey Peters inte de stora frÄgorna i livet, Àven om de sÀllan presenteras just sÄ. De smygs in, presenteras bitvis eller baklÀnges, samtidigt som nÄgot annat pÄgÄr, hÀnder och sker medan de tre huvudpersonerna Ames, Reese och Katrina försöker reda ut sina egna relationer.
Ames och Reese Àr transpersoner, en grupp som jag stÀndigt kom i kontakt med nÀr jag hÀromÄret vistades i amerikansk campusmiljö av och till under tvÄ terminer. Det jag lÀrde mig handlade framför allt om mig sjÀlv: hur ovÀntat mycket det störde mig att inte veta om nÄgon var kvinna eller man, egentligen. Det fanns en kille som sÄg ut som en kille men kallade sig Sharon, vilket var förvirrande. Jag hade förelÀsare som sÄg ut som kvinnor och talade med mansröst, och tvÀrtom. Att frÄga dem om saken kÀndes opassande och dessutom irrelevant, men det störde mig pÄ ett konstigt och okunnigt sÀtt.
Det hÀr var under en period nÀr transpersoner och deras rÀttigheter diskuterades mycket och pÄ ett abstrakt vis i samhÀllet. Det fick konkreta konsekvenser som att alla toaletter blev könsneutrala och att anslagstavlor meddelade att all personal och alla studenter hade rÀtt att sjÀlv avgöra vilket kön de identifierade sig som varje dag. SÄ smÄningom gick det inte att hÄlla reda pÄ, och den insikten visade sig förlösande. Vem som helst kunde dyka upp vid pissoaren, men var det egentligen ett problem?
Nog för att jag kan tycka att en del mĂ€nniskor verkar göra livet svĂ„rt för sig sjĂ€lva ibland, men som man kĂ€rleksfullt och inkluderande uttrycker saken i New York: âYou do you, baby.â Vem Ă€r jag att döma vad andra mĂ€nniskor kĂ€nner sig tvungna till? Funderar vi inte alla pĂ„ vilka vi Ă€r, eller inte Ă€r? Ăr det inte just det som förenar oss?
âDetransition, babyâ kom ut samtidigt som jag befann mig i New York, och beskriver en vĂ€rld som mĂ„nga av mina kollegor och studenter var vĂ€l bekanta med. Det Ă€r i första hand en bok om mĂ€nniskor som genomlider kval i livets övergĂ„ngar som varje lĂ€sare borde kunna identifiera sig med. DĂ€ri ligger romanens styrka och storhet. Dessutom Ă€r den vĂ€lskriven, kvicktĂ€nkt och fĂ€ngslande.
Sannolikt kan Peters bok ocksÄ lÀra lÀsaren att lÀgga mer fokus pÄ vad som förenar oss Àn vad som skiljer oss, oavsett vilket kön vi identifierar oss med. Jag önskar att jag hade lÀst den tidigare och rekommenderar den varmt.
Skaffa boken
LÄna boken pÄ nÀrmaste bibliotek eller stötta din lokala bokhandel genom att köpa den dÀr. Boken finns Àven pÄ Bokbörsen, Adlibris och Bokus samt pÄ alla andra stÀllen dÀr du köper böcker.
DiskussionsfrÄgor
HĂ€r Ă€r fem diskussionsfrĂ„gor nĂ€r din bokklubb lĂ€st âDetransition, babyâ:
Romanen utforskar framförallt moderskap frĂ„n olika perspektiv â Ames, Reese och Katrina. PĂ„ vilka sĂ€tt utmanar boken traditionella definitioner av vad det innebĂ€r att vara en âmammaâ eller att bilda en familj?
Titeln anspelar pĂ„ begreppet detransition. Hur hanterar författaren teman som identitet, kön och Ă„nger genom Ames karaktĂ€rsresa, och hur pĂ„verkade hans erfarenheter er syn pĂ„ könskorrigering och âdetransitionâ?
Boken beskrivs ofta som en âkomediâ trots sina tunga Ă€mnen som könsdysfori och trauma. Tyckte ni att humorn fungerade, och hur balanserar Peters mörka teman med lĂ€ttare stunder i berĂ€ttelsen?
Peters skildrar relationerna mellan karaktÀrerna med stor komplexitet. Diskutera dynamiken mellan Reese och Katrina. Kunde ni sympatisera med bÄda karaktÀrerna, trots deras ibland motstridiga önskemÄl och bakgrunder?
Romanen ger en inblick i specifika erfarenheter inom transcommunityt som sÀllan syns i mainstream-litteratur. Hur kÀndes det att lÀsa en bok som utspelar sig sÄ djupt inom denna specifika kulturella kontext, och vad lÀrde ni er om de utmaningar och glÀdjeÀmnen som karaktÀrerna möter?